Sofia & Cassandra

Igår kväll hade vi det supermysigt. Käkade middag, gick en sista sväng på stan och höll tummarna för att allt skulle gå bra idag. Vi gick hem och packade ryggsäckarna med Veronica Maggio på hög volym, och sedan somnade vi med den dunkade musiken från Bangla Road som vaggvisa. 

Natten var jobbig för Cassie som har haft någon form av speedversion av magsjuka (igen) under dagen. Illamående och magont hela natten, spyor på morgonkvisten för att sedan hitta en soffa på sjukhuset där hon kröp ihop i fosterställning, ynklig som få, och totaldäckade i flera timmar. Detta medan Sofia och en tolk träffade läkaren för att gå igenom prover, göra ett sista ultraljud och prata framtida medicinering. Allt såg toppen ut med Sofia, hon har återhämtat sig snabbt och har ingen vätska alls kvar i magen. Som det ser ut nu kommer hon dock få äta lite extramediciner under resan för att undvika att detta händer igen. Det är tydligen inte helt omöjligt att problemet kommer tillbaka som en följd av Sofias leversjukdom. Vi är betydligt mer nöjda med dagens läkarbesök, mycket bättre och trevligare tolk och läkarna var tillmötesgående. 

Hur som helst var det inga problem med att vi reste vidare, så vi slängde upp våra skalmanväskor på ryggen, tog en taxi till piren och hoppade på båten till Phi Phi Islands, som ligger söder om Phuket. Här någonstans började även Cassie må bra igen, vilket såklart var skönt. 

Väl framme på ön hittade vi snabbt ett boende, duschade och gjorde oss hemmastadda. Vi båda var dödshungriga så vi trallade ner till en liten restaurang för middag. Här sitter vi nu och fipplar med våra mobiler likt besatta medan vi slevar i oss maten som riktiga skogshuggare. Vårt bordsskick kommer ligga på minus när vi kommer hem, eftersom vi i stort sett bara äter med sked - oavsett maträtt.

Under kvällen ska vi utforska vårt nya bostadsområde, boka båtutflykt till imorgon och färja till nästa anhalt som vi åker till på torsdag. Vi hade ju egentligen tänkt åka hit i helgen, men med tanke på diverse sjukhusbesök och sjukdomar blev det inte så, vilket gör att vi får vara lite mer planerade för att hinna göra det vi tänkt oss. 

Avslutningsvis vill vi sträcka ett varsitt långfinger till de övre makterna och skrika; DET RÄCKER MED SJUKDOMAR NU, VI KRÄVER OCH FÖRTJÄNAR ATT FÅ VARA FRISKA RESTEN AV RESAN!! 

Pussar och kramar från oss